förstår inte varför jag reagerar över huvud taget på att du håller på med en annan, jag borde verkligen inte göra det. vi är bara vänner, och vi har sagt att det inte ska bli mer än så heller.

men vart är det rätt att du låter mig sova med dig och att du kysser mig, fastän du egentligen vill ha henne?

jag har hört att du inte vill att hon ska veta att jag sovit hos dig, för att de skulle förstöra på något vis. vissa saker kan jag acceptera, och vissa saker kan jag dras med, men fan inte sånt här.

inte ett spår av dig finns på min telefon.

det svåraste bli bara nu att jag umgås med dina kompisar lika mycket som du gör, och att jag ser dig i skolan, vi går på samma fester & vi har gemensamma vänner. det blir svårt, men snälla förstå att det här för mitt eget bästa.

jag har sårat mig själv, igen. och jag vill inte att det ska hända mer, jag tänker inte tillåtas att bli sårad igen. jag måste vara mer försiktig. jag har gått igenom mycket nu, och allt jag vill är att det ska bli rättvist för en kort stund. att jag ska få njuta av livet lika mycket som andra utan att tänka på alla jävla fucked up killar som behandlar en som en jävla dörrmatta !

stolt över mig själv.

jag vet att jag vill ha dig, men jag vill verkligen inte ha dig i alla fall. konstiga känslor.

FY FAN VA SKÖNT.

borta. helt borta!

det var ett stort steg men jag har fan gjort det nu.

jag är värd bättre än att bli behandlad som du behandlade mig,
och det roligaste med det hela - du vet inte ens vad du har gjort, för du förstår inte.