har bara varit hemma en max timme nu, och förlåt mig kära mor om du läser detta, men det känns inte hemma.
jag blir arg, ledsen och vill bara bort. vart som helst men inte här.
jag förstår inte varför, och jag förstår inte heller hur jag ska klara en hel sommar här.
men jag hoppas det blir bättre, annars har jag min flyktväg hos familjen hagman, där känner man sig alltid hemma, och faktum är - att jag känner mig som en i familjen där.

inatt kommer bli ännu en natt full av funderingar och tankar.
gråter redan, undrar om jag ska behöva gråta mig själv till söms igen..